Här finns de äldsta gårdarna i Bureå

Bönder i arbete på 1500-talet, Olaus Magnus

Hur länge det bott människor på den plats som vi idag känner som Bureå samhälle är det ingen som vet. Klosterholmen i östra delen av samhället steg ur havet på 1300-talet och omkring år 1 000, det vi kallar vikingatiden, gick havet upp till Kvarnforsen – forsen under E 4-bron. Älven var då en smal havsvik som slutade vid Buregafflas badplats.

En älv rik på fisk, nära till havet men även nära till handelsvägar till inlandet torde bidragit till att människor slagit sig ner just här. Bebyggelsen har fått sitt namn av älven, förr kallad Buran, och namnet går tillbaka mycket gammal ord ”burra” som betyder bullra/surra. Troligen är det forsen vid Strömsholm som gett både älven och orten dess namn – och namnet är ett av de äldsta i trakten – från 500-talet.

Tack vare den släktutredning som Johan Bure gjorde under ett längre besök hos släkten i Bureå hösten/vintern 1600-1601 vet vi att hans anfader Olof Hersesson troligen bodde här i början av 1400-talet.

Eskil Lindmark beskriver i sin bok Bureå sockens  kustbyar (1980) tätorten Bureås utveckling:

Bureå by hade i början av 1500-talet endast fyra gårdar och knappt 100 år senare var de åtta hemmansägare – alla ganska burgna bönder. Byn hade under lång tid i jämförelse med andra byar i trakten liten befolkning under 1600- och 1700-talen, vilket förklaras av att de som bodde här inte  var ensidigt beroende av jordbruket utan hade mycket god försörjning ändå.

Många av dessa stormäns söner blev köpmän, borgare, präster, länsmän och ämbetsmän – och dessa har färre barn än jordbruksbefolkningen i övrigt.

En begränsande faktor för jordbruket i Bureå by var bristen  på  ny odlingsbar jord i byns närhet. Att Bureå bys befolkning började öka från 1800-talet början förklarar Lindmark med att då började byn befolkas av en annan klass, egendomslösa, som i alla tider satt många ättlingar till världen.

Detta stämmer väl överens med den utveckling som Bureå fick från och med att sågverksindustrin etablerades vid Strömsholm år 1796 som senare utvecklades till en storskalig såg  och ett pappersbruk på Skäret vid Bureälvens utlopp. Dess storhetstid, som arbetsplats, var under 1900-talets första hälft. 1993 lades pappersbruket ned.

Karta över Bureå från 1764
Sju av de åtta gårdarna kom till på 1500-talet eller tidigare. Hemman nr 7 tillkom 1601.
Kartan över de ursprungliga gårdarna i Bureå togs fram till släktforskardagarna i Bureå i augusti 2019. Mannen på bilden är Johan Bure.


Bureå nr 1. Gården kanske byggd omkring 1470.

Bureå nr 2. Gården verkar vara den ursprungliga gården i Bureå och där bodde” gamle Olof”- Olof Hersesson, född på 1380-talet.

Bureå nr 3. Avstyckad från Bureå 2 – 1599.

Bureå nr 4. Avstyckad från Bureå 2 på 1500-talet.

Bureå nr 5. Avstyckad från Bureå 2 . Gården byggdes 1554.

Bureå nr 6 kan kanske ha tillkommit på 1470-talet

Bureå nr 7 tillkom efter hemmansdelning (Bureå 8) år 1601.

Bureå nr 8 fanns i början av 1500-talet men kan vara äldre än så.

Under 1700-talet började systemet med fastighetsbeteckningar ta fast form. Här i Bureå kan man än idag via fastighetsbeteckningen se vilken medeltida fastighet huset/lägenheten där du bor tillhört.

Klicka på fastighetsbeteckningen ovan så får du veta mera.