{"id":3724,"date":"2020-10-23T14:37:21","date_gmt":"2020-10-23T12:37:21","guid":{"rendered":"http:\/\/alariksdotter.se\/?page_id=3724"},"modified":"2021-10-21T08:40:40","modified_gmt":"2021-10-21T06:40:40","slug":"matilda-furberg-1879-1958","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/alariksdotter.se\/?page_id=3724","title":{"rendered":"Matilda och Olof Furberg"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Matilda Furberg (1879-1958) och Olof Furberg (1877-1960<\/strong>)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Matilda Furberg f\u00f6ddes samma \u00e5r som Sundsvallstrejken br\u00f6t ut och samma \u00e5r som Strindberg gav ut R\u00f6da rummet.<\/p>\n\n\n\n

Men om detta visste hon ingenting. F\u00f6r vad vet ett sp\u00e4dbarn om v\u00e4rlden innan det ens hunnit uppfatta att den finns.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got visste det lilla flickebarnet. De br\u00f6st som hon nyss l\u00e4rt k\u00e4nna var inte l\u00e4ngre d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Af skeende h\u00e4st ska \u2026(ol\u00e4sligt) slungad mot tr\u00e4dstam som tr\u00e4ffade mot livet hvaraf d\u00f6den f\u00f6ljde p\u00e5 tredje dagen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

S\u00e5 skrev pr\u00e4sten i sin d\u00f6d och begravningsbok. Matilda Furberg var knappt tre m\u00e5nader gammal n\u00e4r hennes mamma avled den 29 december 1879 i sviterna av en sl\u00e4dolycka. Med ”lifvet” menas nog midjan eller mitt p\u00e5 kroppen. Avled gissningsvis av inre skador.<\/p>\n\n\n\n

Lite mer information om h\u00e4ndelsen f\u00e5r vi n\u00e4r Skellefte\u00e5 Nya Tidning den 7 januari 1880 rapporterar om olyckan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>

Olycksh\u00e4ndelse. <\/strong>Sistlidne julafton begav sig bonden Jonas Furberg i Fallet, \u00e5tf\u00f6ljd av hustru och ett dibarn till Medle f\u00f6r att det i kretsen av sina anh\u00f6riga tillbringa julh\u00f6gtiden.
Komne p\u00e5 ungef\u00e4r halva v\u00e4gen mellan S\u00f6dra Grundfors och Kr\u00e5ngfors lossnade ena selpinnen varav h\u00e4sten s\u00e5 skr\u00e4mdes, att han genast r\u00e5kade i vilt och hejdl\u00f6st skenande.
Inom m\u00e5nga f\u00e5 \u00f6gonblick var sl\u00e4den kullstj\u00e4lpt. Mannen och barnet utkastades p\u00e5 marken, dock utan att skadas; hustrun d\u00e4remot f\u00f6rdes av sl\u00e4den emot stubben av ett avbl\u00e5st tr\u00e4d med den f\u00f6ljd att hennes ena h\u00f6ft krossades och att hon p\u00e5 4:e dygnet d\u00e4refter avled. Den s\u00e5lunda sorgligt omkomna var 30 \u00e4r gammal samt efterl\u00e4mnar fem sm\u00e5 barn.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r Matilda f\u00f6ds den 4 oktober 1879 \u00e4r hennes f\u00f6r\u00e4ldrar nybyggare i byn Fallet p\u00e5 mark som ing\u00e5r i Grundfors skifteslag. Fallet ligger strax v\u00e4ster om Finnforsfallet, Boliden. Pappa Jonas Furberg, som kom fr\u00e5n Medle, gifte sig sju \u00e5r tidigare med med Eva Matilda Lundgren fr\u00e5n S. Grundfors.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Annons i Skellefte\u00e5 Nya Tidning, 17 mars 1880<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vi vet inte hur Jonas klarade av situationen. Men en husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngd avsl\u00f6jar att det fanns en piga p\u00e5 g\u00e5rden, Katarina Teresia Nyman fr\u00e5n Burtr\u00e4sk. Gissningsvis  tar hon hand om Matilda och hennes tre syskon.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av 1882 gifter Jonas sig med Klara Euforsyna Johansdotter fr\u00e5n Norsj\u00f6. Paret flyttar till Burtr\u00e4sk och \u00e4r b\u00f6nder i b\u00e5de \u00c5byn och Lappvattnet.<\/p>\n\n\n\n

1892 har Matilda Furberg f\u00e5tt fem halvsyskon. Troligen har n\u00e5got av hennes \u00e4ldsta helsyskon l\u00e4mnat boet men det var f\u00f6rmodligen tr\u00e5ngt i stugan \u00e4nd\u00e5. \u00c5ret efter, n\u00e4r Matilda \u00e4r 13 \u00e5r, flyttar hon till  sin farbror Johan Furberg, Medle 9. Hon \u00e4r nu s\u00e5 pass gammal att hon kan b\u00f6rja arbeta och bidra till sin egen f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Matilda Furberg. Bilden tagen i Frankes atelj\u00e9 i Skellefte\u00e5 1898<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vid folkr\u00e4kningen \u00e5r 1900 \u00e4r hon 21 \u00e5r gammal och ing\u00e5r i Johan Furbergs hush\u00e5ll. <\/p>\n\n\n\n

Matildas far, Jonas Furberg, l\u00e4mnar Lappvattnet 1894 och blir arrendator i Tj\u00e4rnliden, Burtr\u00e4sk. 1904 st\u00e5r han som arrendator i Lund.1908 \u00e5terv\u00e4nder han till Medle. Han skrivs som j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare vid folkr\u00e4kningen 1910. I hush\u00e5llet finns d\u00e5 frun Klara Efrosyna samt sonen Andreas (24 \u00e5r) och dottern Frida Karolina (18 \u00e5r). Jonas avlider 1923 och Klara bor sedan hos sonen Andreas.<\/p>\n\n\n\n

Olof, ja \u00e4ven han heter Furberg, son till Jonas Andersson Furberg<\/a>, bonde p\u00e5 Medle 11, och p\u00e5 h\u00e5ll sl\u00e4kt med Matilda ( se Sam Engmans sl\u00e4kttr\u00e4d) \u00e4r dr\u00e4ng hos Jonas Andersson, Tj\u00e4rn 3, 1896-97, m\u00f6nstrar 1898 och g\u00f6r sedan v\u00e4rnplikten – f\u00f6r att sedan \u00e5terv\u00e4nda till Medle.<\/p>\n\n\n\n

Som det ber\u00e4ttats bodde Matilda tillsammans med sin faster Marta p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen hos en av sina farbr\u00f6der, Johan (troligen) eller Anders Furberg.<\/p>\n\n\n\n

Dessa br\u00f6der best\u00e4mmer sig f\u00f6r att bygga ett liten stuga \u00e5t sin ogifta syster, som kallades Lill-Marta, i n\u00e4rheten av sina egna g\u00e5rdar. N\u00e4r huset byggdes \u00e4r inte klarlagt, men den ligger bakom bebyggelsen vid byv\u00e4gen och saknar egen utfart. Man fick g\u00e5 \u00f6ver Att Oskars g\u00e5rd, kallas ”Ant-Oskar”, son till Anders Furberg, f\u00f6r att komma till huset.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
V\u00e4rnpliktige Olof Furberg i uniform. Han m\u00f6nstrade 1898.<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vid folkr\u00e4kningen 1900 ing\u00e5r Lill-Marta i brodern Anders Furbergs hush\u00e5ll medan Matilda finns i Johan Furbergs hush\u00e5ll. Vid folkr\u00e4kningen 1910 r\u00e4knas Lill-Marta forfarande in i Anders Furbergs hush\u00e5ll medan Matilda gift sig med en man fr\u00e5n byn, Olof Furberg, och st\u00e5r tillsammans med honom som ett eget hush\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Man kan utg\u00e5 ifr\u00e5n att Lill-Marta och Matilda hon stod varandra n\u00e4ra. N\u00e4r hon dog den 4 mars 1913 \u00e4rver n\u00e4mligen Matilda och Olof huset. G\u00e5van var muntlig och l\u00e4r ha pr\u00f6vats r\u00e4ttsligt.<\/p>\n\n\n\n

Som det ber\u00e4ttas i sl\u00e4kten bodde Lill-Marta och Matilda i stugan och att Olof flyttade in i samband med gifterm\u00e5let 1910. Kanske bodde faster Lill-Marta i kammarn och de unga tu i k\u00f6ket, vem vet?<\/p>\n\n\n\n

Fram till detta \u00e5r \u00e4r Olof skriven tillsammans med sina f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 Medle 11. Efter gifterm\u00e5let noteras de som en egen familj p\u00e5 Medle 11. Exakt var de bodde g\u00e5r inte att utl\u00e4sa av f\u00f6rsamlingsboken.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Medle 11, men i en annan familj i grannskapet<\/a>, intr\u00e4ffade en tragedi, Medlemordet<\/a>.  Den 29 januari 1911 m\u00f6rdades hemmans\u00e4garen Erik Br\u00e4nnstr\u00f6m och hans fru Teolinda pekades ut som g\u00e4rningsman och d\u00f6mdes som skyldig, men friades senare. <\/p>\n\n\n\n

Samma vinter, en dryg m\u00e5nad senare f\u00f6ds Matilda och Olofs f\u00f6rsta barn, dottern Karin. Dottern Linnea f\u00f6ds 1913, \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5, f\u00f6ds dottern Signe, mamma till Karina. Tv\u00e5 d\u00f6ttrar till f\u00f6ds, Ebba 1916 och M\u00e4rta 1918 innan sonen Knut f\u00f6ds 1921. Matilda \u00e4r d\u00e5 41 \u00e5r gammal.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rsamlingsboken 1912-26 finns hela familjen noterad, men utan fastighetsbeteckning. Men allt talar f\u00f6r att familjen bodde i Marta Furbergs stuga fr\u00e5n 1913, och som sagt troligen fr\u00e5n 1910.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Huset d\u00e4r Matilda och Olof bodde. I bakgrunden, uthuset. Bilden tagen omkring 2010<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Olof kallas f\u00f6r \u201dTilda-Ola\u201d  eller \u201dArbetar-Ola\u201d f\u00f6r att inte blandas ihop med grannen Olof Furberg, som kallades \u201dOK\u201d, Olof Konrad, Johan Furbergs son – och kusin till Matilda.<\/p>\n\n\n\n

Signes dotter Anita, f\u00f6dd 1940, var som barn ofta och h\u00e4lsade p\u00e5 hos sin mormor och morfar i den lilla stugan. Samma sak g\u00e4ller Knuts son Leif, f\u00f6dd 1944. De har b\u00e5da klara minnesbilder av hur den s\u00e5g ut.<\/p>\n\n\n\n

Stugan bestod av farstu, k\u00f6k och kammare, en s\u00e5 kallad enkelstuga. I farstun fanns ett litet skafferi som sonen Knut hade byggt. I kammaren bodde moster Karin till dess att hon gifte sig (1946 eller 1947). <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Skiss \u00f6ver enkelstuga (hallahus.se<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

– N\u00e4r man kom in i farstun var det en brant trapp upp till vinden till v\u00e4nster och under den ett \u00f6ppet utrymme. N\u00e4r man kom in i k\u00f6ket var d\u00f6rren till kammaren omedelbart till v\u00e4nster och spisen l\u00e4ngst in i h\u00f6rnet. K\u00f6ket hade tre f\u00f6nster, ber\u00e4ttar Leif.<\/p>\n\n\n\n

Rakt fram stod ett stort slagbord, med en l\u00e5ng l\u00e5da d\u00e4r besticken l\u00e5g, och bakom bordet en k\u00f6kssoffa. Till v\u00e4nster stod en uppb\u00e4ddad gustaviansk s\u00e4ng d\u00e4r Matilda l\u00e5g  p\u00e5 dagarna och d\u00e4r \u00e4ven Olof sov. Ovanf\u00f6r s\u00e4ngen h\u00e4ngde k\u00f6ksklocka (som Anita nu har) och d\u00e4r h\u00e4ngde \u00e4ven ett litet sk\u00e5p som Knut tillverkat. Till h\u00f6ger om slagbordet stod en gungstol och en chiffonj\u00e9. I ett av f\u00f6nstren stod en radio.<\/p>\n\n\n\n

– <\/strong>Det var roligt att leka under slagbordet. N\u00e4r skivorna var nerf\u00e4llda var det som en koja, minns Anna-M\u00e4rta, f\u00f6dd 1939, dotter till Ebba, den som idag \u00e4ger slagbordet.<\/p>\n\n\n\n

Huset saknade vatten, det fick man h\u00e4mta i en brunn hos grannen OK Furberg. F\u00f6r att komma dit m\u00e5ste man passera ett v\u00e4ndkors – som hindrade djur att passera. Hinken med dricksvatten och den obligatoriska skopan, stod i k\u00f6ket, mellan fastud\u00f6rrn och d\u00f6rren in till kammarn.<\/p>\n\n\n\n

– P\u00e5 ena kortsidan av huset fanns en liten k\u00e4llare, ber\u00e4ttar Anna-M\u00e4rta. D\u00e4r f\u00f6rvarades inlagda gurkor. Det luktade gurka i hela k\u00e4llaren.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Mellan Matilda och Olof st\u00e5r barnbarnen Anita och AnnBritt Bergqvist, till v\u00e4nster p\u00e5 trappen Signe Bergqvist, Gunilla Marklund samt Bosse och Lasse Lundberg. Bilden tagen omkring 1953.<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Diskvatten och annat bl\u00f6tt avfall och h\u00e4lldes ut i  slaskbrunnen (en grund grop i utkanten av tomten).<\/p>\n\n\n\n

– D\u00e4r fanns det r\u00e5ttor, minns Leif.<\/p>\n\n\n\n

– Jag fick sova i k\u00f6kssoffan ibland. D\u00e5 hade de st\u00e4llt fram en stol vid soffan och p\u00e5 den stod ett glas vatten och tv\u00e5 br\u00f6stkarameller, kungen av Danmark.<\/p>\n\n\n\n

Anita minns att mormor hade en stamfuchsia. Den stod i k\u00f6ket, men flyttades ut i kammaren p\u00e5 vintern.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Uthuset som det s\u00e5g ut 2010.<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ute p\u00e5 g\u00e5rden fanns ett uthus, med en vedbod och ett utedass. <\/p>\n\n\n\n

-Det var noga med ordningen i vedboden, ber\u00e4ttar Anita. N\u00e4r man skulle h\u00e4mta ved var det viktigt att ta ved fr\u00e5n r\u00e4tt st\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Leif har ett annat \u201dvedminne\u201d. Hans f\u00f6r\u00e4ldrar bodde strax intill och h\u00e4lsade ofta p\u00e5. Leif var m\u00f6rkr\u00e4dd och fick  vid ett tillf\u00e4lle ett vedtr\u00e4 med en lite kvist n\u00e4r de skulle g\u00e5 hem<\/p>\n\n\n\n

– Morfar sa att om bualappen kom s\u00e5 skulle jag hacka honom i huvudet med vedtr\u00e4et. Sedan sparade han l\u00e4mpliga vedpinnar med en kvist p\u00e5 som jag fick.<\/p>\n\n\n\n

En sak som barnen snabbt fick l\u00e4ra sig sig var att inte hoppa eller ens trampa i Olofs noggrant uppskottade sn\u00f6drivor. De skars till med spade med kirurgisk precision och putsade med sopkvast.<\/p>\n\n\n\n

Goda ordning g\u00e4llde \u00e4ven p\u00e5 utedasset. Kliniskt rent och ingen skitlukt. En burk med kalk som det g\u00e4llde att \u201dpudra\u201d med f\u00f6r att undvika att det b\u00f6rjade lukta.<\/p>\n\n\n\n

– Som liten tycket jag det dasset var h\u00f6gt och att jag fick kl\u00e4ttra upp. Sedan g\u00e4llde det att inte ramla ner i h\u00e5let, minns Leif.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Barnbarnet Bo p\u00e5 bes\u00f6k. Bilden \u00e4r tagen omkring 1953. Kanske sista sommaren som Matilda och Olof bodde i stugan. I bakgrunden Signe Bergqvist.<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Runt tomten hade Olof satt upp ett staket . H\u00e4r fanns  bj\u00f6rkar som Olof planterat, en syrenbers\u00e5 och ett jordgubbsland. Anita minns att mormor odlade reseda, en gammaldags v\u00e4xt som luktar gott.<\/p>\n\n\n\n

– Morfar var ordningsam, lite av en pedant. Vi barn fick inte plocka jordgubbar. Det skulle han g\u00f6ra ber\u00e4ttar Anita.<\/p>\n\n\n\n

Anna-M\u00e4rta, minns hur hon Olof h\u00f6jde r\u00f6sten n\u00e4r han uppt\u00e4ckte att lilla Ann-M\u00e4rta hittat till jordgubbarna som f\u00f6rvarades i skafferiet. <\/p>\n\n\n\n

-\u201dJer du jer nu igen\u201d sa han. Han kunde vara barsk, men jag tror att ingen av oss barnbarn var r\u00e4dd f\u00f6r honom.<\/p>\n\n\n\n

– Mormor hade reumatism. Morfar var j\u00e4ttesn\u00e4ll och hj\u00e4lpte mormor. Bland annat hade han spikat fast trasmattorna p\u00e5 golvet f\u00f6r att hon inte skulle snubbla och falla.<\/p>\n\n\n\n

– D\u00e4rf\u00f6r gjorde han lite mer av hemarbete \u00e4v vad annars var vanligt. Det var till exempel alltid han som plockade undan sedan vi \u00e4tit. Det var ocks\u00e5 han som gick och handlade, minns Anita<\/p>\n\n\n\n

Hon beskriver sin morf\u00f6r\u00e4ldrar som mysiga. Matilda l\u00e5g ofta p\u00e5 s\u00e4ngen p\u00e5 dagarna och som barn fick Anita ligga  intill henne och Matilda h\u00f6ll om sitt barnbarn och ber\u00e4ttade och sm\u00e5pratade.<\/p>\n\n\n\n

\u201dKom ska vi klippa\u201d, sa hon ibland n\u00e4r jag h\u00e4lsade p\u00e5, ber\u00e4ttar Leif. Hon hade en liten sax och klippte figurer av ett papper som hon vikt ihop. N\u00e4r man vecklade ut det var det figurer p\u00e5 papperet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven Olof kunde komma n\u00e4ra sina barnbarn.<\/p>\n\n\n\n

– En g\u00e5ng kom han till oss i Gr\u00e5berg d\u00e5 han skulle hj\u00e4lpa pappa med n\u00e5got. D\u00e5 minns jag att jag  satt i hans kn\u00e4 och att han sj\u00f6ng f\u00f6r mig, ber\u00e4ttar Ann-M\u00e4rta. Det var ingen barnvisa direkt men det var ju inte Medlevisan heller (om mordet i Medle<\/a>)<\/p>\n\n\n\n

Morfar sj\u00f6ng p\u00e5 bondska och texten l\u00f6d ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r: \u201dGammlappen drog stors\u00e4cken och barna som skr\u00e5le dem stoppa ha d\u00e4ri\u201d<\/p>\n\n\n\n

Sara Lidman citerar visan i boken Regnspiran (1958):<\/p>\n\n\n\n

Gammellappen han drag\u00b4stors\u00e4cken omikring,<\/p>

och alla barn som grina dem stoppar han ditin.<\/p>

Han drager dem till k\u00e5tan en t\u00e4mmelig rad<\/p>

d\u00e4r sitt en gammal lappk\u00e4ling \u00e5 piskar opp dem bra. \u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

 Morfar Olof drog in pengar till familjen genom olika anst\u00e4llningar. Han dikade, h\u00f6gg timmer och arbetade vid j\u00e4rnv\u00e4gen n\u00e4r Bolidenbanan byggdes p\u00e5 1930-talet, och var byggnadsarbetare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Far och son tillsamman p\u00e5 ett husbygge, ok\u00e4nt var. Olof Furberg st\u00e5r p\u00e5 taket, till h\u00f6ger sitter sonen Knut.<\/strong> <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

– Han var \u00e4ven snickare och jag minns hur han h\u00f6ll p\u00e5 och hyvlade  p\u00e5 en flaggst\u00e5ng till skolan i Medle, ber\u00e4ttar Anita.<\/p>\n\n\n\n

Det s\u00e4gs att Matilda var s\u00f6mmerska under en period i livet.  \u00c4ven dottern Karin var s\u00f6mmerska och sydde bland annat kl\u00e4nningar \u00e5t kvinnor i byn. Exempelvis sydde Karin en l\u00e5ng kl\u00e4nning \u00e5t Karina till studenten 1966.<\/p>\n\n\n\n

– Och s\u00e5 koppade mormor folk. Men det gillade inte Karin, s\u00e5 hon tog koppyxan och gr\u00e4vde ner den i skogen. <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4ndelsen \u00e4r en bra illustration av konflikten mellan folklig l\u00e4kekost och ett mer naturvetenskapligt s\u00e4tt att se p\u00e5 medicinsk behandling.<\/p>\n\n\n\n

Anita ber\u00e4ttar om en olycka som intr\u00e4ffade i huset. Olof skulle b\u00e4ra upp ett tungt f\u00f6rem\u00e5l (mj\u00f6ls\u00e4ck?) till den lilla vinden som fanns i huset. Matilda stod nedanf\u00f6r och n\u00e4r Olof tappade taget  fick hon tyngden \u00f6ver sig.<\/p>\n\n\n\n

Hon skadade sig och efter det slutade en av hennes njurar att fungera.<\/p>\n\n\n\n

– D\u00e4r uppe fanns \u00e4ven en dubbels\u00e4ng. N\u00e4r det blev tillr\u00e4ckligt varmt  p\u00e5 v\u00e5ren sov n\u00e5gra av barnen d\u00e4r uppe.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 vinden byggde \u00e4ven gr\u00e5sparvar sina bon.<\/p>\n\n\n\n

Anna-M\u00e4rta ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n

– Jag och Margareta, Linneas dotter, var d\u00e4r uppe och lekte en g\u00e5ng. D\u00e5 hittade vi Karins mattrasor. Vi fick f\u00f6r oss att kasta ut bollarna genom ett f\u00f6nster som fanns d\u00e4r,<\/p>\n\n\n\n

– J\u00e4singen va vi fick sk\u00e4ll. S\u00e5 fick man inte g\u00f6ra!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Matilda och Olof Furberg, 21 augusti 1951<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

1953 eller 1954 flyttade Matilda och Olof till sonen Knuts nybyggda hus i Medle, till ett rum och k\u00f6k en trappa upp. Leif hade nu sina farf\u00f6r\u00e4ldrar en trappa upp. Makarna var nu i 75-\u00e5rs\u00e5ldern och hade s\u00e5lt den omoderna stugan till James Furberg.<\/p>\n\n\n\n

– De flyttade  f\u00f6r att f\u00e5 de lite bekv\u00e4mare. F\u00f6r v\u00e4rmens skull och f\u00f6r att f\u00e5 toalett inne, ber\u00e4ttar Anita.<\/p>\n\n\n\n

Ju \u00e4ldre Matilda blev desto mer begr\u00e4nsad blev hon p\u00e5 grund av reumatismen. Leif har inget minne av att han sett Matilda vara uppe och g\u00e5. Hon var s\u00e4ngliggande eller satt vid k\u00f6ksbordet.<\/p>\n\n\n\n

– Pappa ville b\u00e4r ner henne f\u00f6r att hon skulle f\u00e5 lite omv\u00e4xling och komma sig ut p\u00e5 g\u00e5rden, men det ville hon inte, ber\u00e4ttar Leif. Hon var kvar d\u00e4r uppe resten av sitt liv.<\/p>\n\n\n\n

Hon kunde virka med sina f\u00f6rv\u00e4rkta och krokiga fingrar genom att linda gummiband runt virkn\u00e5larna. Att h\u00e5lla i en cigarett fungerade fint. Hon r\u00f6kte Turk, smala cigaretter som inte l\u00e4ngre finns.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Matilda r\u00f6kte Turk – som luktade speciellt<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

– Hon k\u00f6pte storf\u00f6rpackningar av Turk. En kartong inneh\u00f6ll m\u00e5nga platta cigarettaskar. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar r\u00f6kte men farmors l\u00e5nga smala cigaretter luktade mycket godare, s\u00e4ger Leif.<\/p>\n\n\n\n

– Jag tycket om att g\u00e5 upp och prata med farmor. Det var s\u00e5 enkelt p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Hon fr\u00e5gade hur jag haft det i skolan, hon ber\u00e4ttade om olika saker, ibland om det som var lite sp\u00e4nnande, som  om vittra  och s\u00e5nt som var lite skr\u00e4mmande. Vi klippte figurer och l\u00e4ste ur veckotidningar.<\/p>\n\n\n\n

Han har inget minne av att hon klagade \u00f6ver sin situation utan att hon var gladlynt och fann sig i sin situation.<\/p>\n\n\n\n

– Den g\u00e5nger jag s\u00e5g att hon hade ont var n\u00e4r farfar hj\u00e4lpte henne att sitta upp s\u00e5 hon kunde f\u00e5 r\u00f6ra p\u00e5 benen litegrann.<\/p>\n\n\n\n

– Mormor l\u00e5g i en s\u00e4ng i k\u00f6ket. Varje kv\u00e4ll l\u00e4ste morfar n\u00e5got f\u00f6r henne ur en stor (\u201dsom A 4\u201d) svart bok, som hade stora bokst\u00e4ver. Det var religi\u00f6st inneh\u00e5ll i den, ber\u00e4ttar Anita.<\/p>\n\n\n\n

– Det var morfar som kammade och fl\u00e4tade hennes l\u00e5nga tjocka h\u00e5r. Och ibland fick vi barn vara med och fl\u00e4ta hennes h\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

– N\u00e4r han fyllde \u00e5r fick han en k\u00e4pp med silverkrycka av barnen. Men den ville han inte anv\u00e4nda, ber\u00e4ttar Anita.<\/p>\n\n\n\n

Leif minns sin farfar som arbetsam och ordningssam. Hans mustasch var oklanderlig ren och vit  oavsett prilla eller kaffedrickning p\u00e5 fat. <\/p>\n\n\n\n

Det var ocks\u00e5 farfar som stod f\u00f6r hush\u00e5llsarbetet, inklusive matlagningen. Den saken f\u00f6ll p\u00e5 hans lott sedan dottern Karin flyttat hemifr\u00e5n och gift sig. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Kornmj\u00f6lsgr\u00f6t med sirap<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

– Varje kv\u00e4ll kokade han fyra portioner kornmj\u00f6lsgr\u00f6t. Den \u00e5ts varm p\u00e5 kv\u00e4llen, med mj\u00f6lk. De andra tv\u00e5 portionerna lades upp p\u00e5 en tallrik att kallna och \u00e5ts n\u00e4sta morgon med varm mj\u00f6lk och sirap.<\/p>\n\n\n\n

Vintern 1958 blev Matilda allvarligt sjuk och l\u00e4kare tillkallades. Han konstaterade att hon drabbats av en hj\u00e4rnbl\u00f6dning och att inget botemedel fanns. Hon v\u00e5rdas hemma en tid och dog den 24 februari 1958. Hon blev 78 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

– P\u00e5 den tiden blev barn undanh\u00e5llna s\u00e5nt d\u00e4r och mina f\u00f6r\u00e4ldrar ville inte att jag skulle g\u00e5 upp till farmor n\u00e4r hon blev sjuk. F\u00f6r morfar blev farmors d\u00f6d b\u00f6rjan till slutet. Han tog det h\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n

Olof insjuknade i en lungsjukdom och v\u00e5rdades en tid p\u00e5 sanatoriet i H\u00e4lln\u00e4s d\u00e4r han avled den 12 september 1960, drygt ett och ett halvt \u00e5r efter sin fru. Han blev 83 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Denna tidsresa slutar allts\u00e5 1960. Den v\u00e4rld som v\u00e5ra huvudpersoner l\u00e4mnat s\u00e5g helt annorlunda ut \u00e4n n\u00e4r deras livsresa b\u00f6rjade. <\/p>\n\n\n\n

1960 blev en l\u00e5ng rad kolonier i Afrika sj\u00e4lvst\u00e4ndiga. ATP-systemet tr\u00e4dde i kraft, Arlanda flygplats invigdes, Adventskalendern och Kalle Ankas jul b\u00f6rjade s\u00e4ndas i tv, oms\u00e4ttningsskatt inf\u00f6rdes, det som senare blev moms. Sverige fick sina f\u00f6rsta kvinnliga pr\u00e4ster och John F Kennedy valdes till president i USA.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor: Husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder med mera ur Skellefte\u00e5 landsf\u00f6rsamlings arkiv samt intervjuer med Anna-M\u00e4rta Persson, Anita Engman och Leif Furberg.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Synpunkter och korrektur: Karina Alariksdotter<\/em><\/p>\n\n\n\n

Sam Engmans noteringar  om Matild Furberg <\/a>(2010)<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4kttr\u00e4d som Sam Engman tagit fram<\/a> (ok\u00e4nt \u00e5rtal)<\/p>\n\n\n\n

Fler bilder fr\u00e5n familjen Furberg <\/a>(p\u00e5b\u00f6rjad)<\/p>\n\n\n\n

Jag som gjort sammanst\u00e4llningen \u00e4r sambo med Signe Bergqvist dotter Karina Alariksdotter. Syftet har varit att dokumentera Matilda och Olof:s liv fr\u00e4mst utifr\u00e5n den minnen som \u00e4nnu lever kvar i familjen. Har du som l\u00e4ser detta egna minnen som kan komplettera den bild som ges i texten ovan, eller har bilder, f\u00e5r du g\u00e4rna kontakta mig p\u00e5 par@alariksdotter.se<\/p>\n\n\n\n

Bure\u00e5, 20 november 2020                               P\u00e4r Lindstr\u00f6m<\/em><\/p>\n\n\n\n

Till sist en bild p\u00e5 Matilda och Olof Furberg tillsammans med sina vuxna barn. Bilden \u00e4r tagen den 21 augusti 1951. En fotograf kom till stugan och h\u00e4nde upp lakan p\u00e5 v\u00e4ggen f\u00f6r att f\u00e5 en vit bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

Vid samma tillf\u00e4lle togs \u00e4ven en bild p\u00e5 Olof och Matilda. Den finns l\u00e4ngre upp p\u00e5 denna sida.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Fr\u00e4mre raden, sonen Knut med f\u00f6r\u00e4ldrarna Matilda och Olof samt dottern M\u00e4rta. Bakre raden d\u00f6ttrarna Linnea, Signe, Ebba och Karin<\/strong>. . <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
En av de f\u00e5 bilder som finns p\u00e5 Klara Furberg, f\u00f6dd 1852 och gift med Matildas far Jonas i andra giftet. Fr v Karin ?, Klara, Linnea ? och Matilda Furberg. Bilden b\u00f6r vara fr\u00e5n omkring 1940<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Matilda Furberg f\u00f6ddes samma \u00e5r som Sundsvallstrejken br\u00f6t ut och samma \u00e5r som Strindberg gav ut R\u00f6da rummet. Men om detta visste hon ingenting. F\u00f6r vad vet ett sp\u00e4dbarn om v\u00e4rlden innan det ens hunnit uppfatta att den finns. N\u00e5got visste det lilla flickebarnet. De br\u00f6st som hon nyss l\u00e4rt …<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-3724","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3724","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3724"}],"version-history":[{"count":51,"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3724\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4094,"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3724\/revisions\/4094"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/alariksdotter.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3724"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}