Historien om ett hus – och något om vem som bott här.
Enligt boken Svenska gods och gårdar 1943 är tomten på ca 1300 kvadratmeter (T.v 4.300) – vad det nu kan betyda.
Huset är uppförd på 1870-talet, ombyggd 1929, moderniserad 1946. Det är byggd i timmer, resvirke samt tegeltak.
Det är i två våningar med en lägenhet om fyra rum och ett kök. Här finns elektriskt ljus, vatten avlopp, centralvärme, varmvatten, toalett (w.c).
I källarvåningen finns pannrum, tvättstuga, matrum, vedbod och badrum.
Huset har varit i släktens ägo sedan 1880 och övertogs av nuvarande ägaren efter fadern genom köp 1929.
Ägare är Bo H Nyström, född den 19 januari 1902, son till Viktor Nyström och hans hustru Hulda Johansson.
Bo Nyström är gift med Gunhild Boström, född 15 februari 1903 i Bäck, dotter till Oskar Boström och hans hustru Edla Lundström.
Bo och Gunhild har barnen Gerd, född den 26 september 1932 och Sune född den 19 maj 1938.
Bo Nyström är ledamot av municipalfullmäktige.
Fotonot: Bo Nyström avled 1983 och Gunhild Nyström avled 199?
………………………………………………………………………………………
Bo Nyström var son till Viktor Johansson Nyström, född 1831-08-03 i Lidlund, Jörn.
Den 17 maj 1881, när Viktor var 13 år gammal, flyttade han med familjen till Bureå ( enligt husförhörslängden) Familjen bestod då av pappa Johan Nilsson Nyström (f 1831) och sönerna Nikanor (f.1861), Viktor (f. 1868), samt dottern Erika (f 1865)
Johan Nilsson Nyström var änkeman sedan hustrun Cajas Erika Andersdotter avlidit sommaren 1869, 32 år gammal. 1882 gifter han om sig, då med Lena Karolina Bergström. Året efter gifter sig Johans son Nikanor med en yngre syster till pappans nya fru.
Johan och Lena Karolina son Algot föds en månad efter bröllopet och Gustav Hjalmar (1885) dör en månad gammal. En månad efter sonens död avlider även andra hustrun, 37 år gammal.
När Johan flyttar till Bureå är han i 50-årsåldern. 1874 hade det byggts en modern ångsåg på Snödskäret, numera bara kallat Skäret, och Bureå var vid den här tiden en expansiv ort.
Med bland annat stöd av Therese Åmans efterforskningar (Johan Nilsson Nyström är hennes farfars fars far) har jag kommit fram till följande:
Vårt hus byggdes på 1870-talet, troligen som bagarstuga till stamfastigheten, vars mangårdsbyggnad idag har adressen Norra Ågatan 44. Johan Nilsson Nyströms yngste son, Algot, bor i den fd bagarstugan när han han avlider 1927, dagarna innan han ska fylla 45 år. (Han försörjde sig bla som urmakare)
Om dette Algot berättas följande historia:
Kassör Ökvist vid Bure bolag , blev ägare v ett fickur, en arvsklenod, som han satte stort värde på. Det var något fel på uret, men stadens urmakare kunde inte laga det, då det var av äldre typ. Han skickade det med en god vän till Stockholm, men utan resultat.
Som en sista desperat åtgärd lämnade han in den till Algot Nyström i Bureå. När Algot med sin svarv justerat kuggarna på en del hjul, gick klockan perfekt och Ökvist fick hämta den.
Efter ett dygn kom ha n tillbaka och påstod att klockan stannat. Algot öppnade boetten och tittade i uret. Ökvist frågade vad det var för fel.
”Jaa si Ökvist gett drag a opp fjära om klocka ska gå”.
Ur tidskriften Västerbotten 1970/4
1929 köper Bo Nyström huset. Han är brorson till Algot och son till Viktor, den som tog över stamhemmanet.
Då rustas huset upp och troligen är det då som ”kallfarstun” tillkommer, alltså utbyggnaden åt norr med ingång och trappa till övervåningen. Kanske var huset ursprungligen en traditionell parstuga, helt i timmer, men ingång mitt på huset, med en hall innanför dörren och en liten kammare rakt fram och med kök till vänster och kammar till höger. Den nuvarande rumsindelningen kan tolkas så.
1946 gör Bo och Gunhild Nyström en omfattade renovering och huset får modern standard. Huset lyfts och får källare med en panna och element som värmer huset, en liten toalett i bottenplan och badrum i källaren. Huset får även en altan baksidan av huset, med utgång från kökskammarn.
1989 köper Åke och Karina Wikberg fastigheten av Bo Nyströms dödsbo. Huset hade stått tomt en tid och var i behov av renovering. Åke Wikberg rustade upp huset och in flyttade hans mor Inga Wikberg. År 2000 köpte Karina Wikberg huset och flyttade in tillsammans en tonårig son.
Idag bor Karina Alariksdotter (bytt efternamn) med sambon Pär Lindström i huset. Det ser exteriört ut på samma sätt som 1946. De gamla enkla fönstren ersattes 2016 av treglasfönster i samma stil. Entrédörren byttes i början på 2000-talet och bron fick en överbyggnad.
Fönstren mot norr (mot gatan som går strax intill huset) togs bort för flera decennier sedan, ev. på 1970-talet. Trapphuset/utbyggnaden mot norr har isolerats och panelen har bytts ut.
……………………………………………….
I november 2018 deltog jag i en aktivitet på Skellefteå museum där man lärde ut hur man kan söka fakta om fastighet- under rubriken ”Det sitter i väggarna” En del fakta kom dock fram.
Vem som byggde huset vet jag inte. Men troligen är det som Bo Nyström uppgav en gång i tiden uppgav, nämligen att huset är från 1870-talet. Stamfastigheten är Bureå nr 7. Från början har huset varit en en bagarstuga.
Enligt en förteckning över lagfarter, Skellefteå norra, köper Johan Nilsson Nyström 1/8 mantal av Bureå 7 av O U Åberg den 31 december 1880. Mangårdsbyggnaden till fastigheten är Norra Ågatan 44, idag Bureå 7:82
Mer om tidigare ägare hittar du längre ner i denna text.
Johan Nilsson Nyström ägde bland annat även 1/8 mantal av Bureå nr 1 som han köper av Carl Anton Burman den 11 januari 1882
Lagfartsboken i Västerbottens Norra domsaga:
Enligt köpebrev 25 oktober 1886 säljer Johan Nilsson Nyström 1/24 mantal vardera till sonen Nikanor Nyström, gift med hustru Sara Maria Jonsdotter Bergström och till Johan Gifvakt, gift med hustru Erika Gustafva Nyström ( Nikanors dotter).
Den 8 maj 1882 hade Johan Nilsson Nyström fått lagfart på den fastighet ur vilken han styckar av två delar om 1/24 mantal.
Köparna, Nikanor och Erika Gustava är syskon till Viktor Nyström.
Enligt en notering från omkring 1890 äger Nikanor Nyström, Fältjägare Johan Gifvakt samt Johan Nilsson Nyström vardera 1 /24 mantal av Bureå nr 7. Tolkar jag noteringen rätt så är Gifvakt bosatt på Bureå 1.
1890 ingår Viktor Nyström i Johan Nilsson Nyströms hushåll. Här finns även en piga Hulda. Båda är i 20-årsåldern – och är troligen redan ett par. De gifter sig senare. Ett av deras sex barn är Bo Nyström.
Viktor tar över föräldrahemmanet och brodern Nikanor Nyström bygger upp ett nytt hus efter sekelskiftet 1900 på på en tomt vid älven, väster om barndomshemmet, som idag har beteckningen Bureå 8:5.
Nikanors hus är relativ stort och övertogs senare av Bure AB som arbetarkasern, i vilken flera familjer bodde. Sedan 1980-talet klubbhus för Buregaffla MC.
Johan Gifvakt och hans hustru Erika Gustafva:s hus finns kvar än idag och ligger på Bondevägen 15 oxh ägs av ett barnbarns barn till makarna Gifvakt.
I nekrologen i Norran 1947 sägs att Viktor Nyström ”innan bygden hade järnväg var han mycket anlitad för så kallade långskjutsar efter häst till Umeå, Bastuträsk och Piteå.”
Vid sidan av jordbruket var han även stuveriarbetare. Han var politiskt engagerad inom frisinnet (Liberalerna) och ledamot av kommunalnämnden i Bureå från 1913 (när Bureå blev egen kommun) och många år framöver.
Sonen Bo drev ett litet jordbruk intill faderns gård men försörjde sig i huvudsak som byggnadsarbetare och var bland annat med om att bygga mejeriet i Bureå 1932
Han var , som sin far, ledamot Bureå municipalfullmäkige. Bo var engagerad inom IOGT-NTO avdelningen i Bureå och som ung aktiv idrottsman och var med och bildade Bureå IF 1919.
På 20-talet var han en fruktad försvarsspelare i Bureå IF och en framgångsrik skidåkare.
Ett tidnings urklipp från Norran av signaturen ”Fahle”, Alvar Bergström, ger en bild av familjens engagemang och aktiviteter:
Från vår barndom minns vi idrotts -och skyttefesterna på ”Nyströmsgårn” – sommarens största engagemang. Fester med nöjen i form av tombola, lyckohjul och fiskdamm för barnen.
Idrottstävlingarna var mycket uppskattade; man applåderade Julius Eriksson i hundrametersloppet och grabbarna Öhlund från Skellefteå i stavhopp. Cykeltävlingarna var oerhört spännande, och med sådana ”trumfess” som Gideon (Gidde) Holmlund och Lasse Nordkvist var man inte rädd för konkurrens utifrån.
Giddes lugna yttrande vid vändningen istan, ”he jer nu he jäll” lever kvar genom tiderna. Lasse var styvaste skytten och denna sportgren tillhörde de mera omhuldade mycket tack vare att inflytelserika herrar var intresserade, bland annat disponent Brännström med flera. Skjutbana låg uppe vid gammelsågen. ( Strömsholm)
I samma artikel säga att Nikanor Nyström var fjärdingsman och en kraftkarl med goda förståndsgåvor, en domare som dömde med hjärtat. Hans förhörsmetoder hade ingenting att göra med ”tredje graden” att göra.
Enligt en karta från 1788 är vår gårdsplats obebyggd och det finns en markering här som säger att det fanns odlad mark här eller i närheten samt att området tillhörde Bureå 7.
Men historien om platsen där vi bor är äldre än så. Av Ulf Lundströms och Eskil Lindmarks forskning framgår att ägarna till Bureå 7 spåras tillbaka till sekelvändan 1600 – och deras släkt ännu längre tillbaka i tiden.
Hemmanet som marken tillhör har medeltida anor. 1543 hade Bureå fyra hemman och genom delning var de år 1601 dubbelt så många. Bureå 5 och Bureå 8 (här fanns senare gästgiveriet) var då mäktigast och vid tiden för Älvsborgs lösenår 1571 värderade till över 300 mark vardera.
1543 var Carl Mosesson och hans hustru Anna bönder på det fjärde och det största hemmanet i Bureå. Det bestod av ett helt mantal + 1/8 mantal. Mågen Olov Björnsson tar över hemmanet och 1601 delar han gården med sin son Björn Olovsson(1565-1648), som sedan med ett 1/2 bildar Bureå 7 medan fadern behåller 5/8 mantal och bildar Bureå 8.
Olof Björnsson finns som ägare till gården i längder från 1622-1623 samt 1627. Han var knekt 1621.
Brodern Moses Björnsson är knekt 1623-1627. År 1627 var han soldat i kapten Göran Timmermans kompani. Han fanns på gården 1621. En tredje bror var Lars Björnsson (1607-1685) som blev kyrkoherde och kontraktsprost i Bygdeå. Han skrevs in vid Uppsala universitet 1626 och blev präst 1634. Åren 1641-1643 tjänstgjorde han vid Nasafjälls silvergruva som präst. Han var präst i Bygdeå 1643-1652. En fjärde bror var Mikael Björnsson Burman som dog 1674. Han skrevs in vid Uppsala universitet 1630. Mikael Björnsson var handelsman och linkrämare i Stockholm. Hans hustru hette Kerstin Olofsdotter (ca 1616-1704). En femte bror var Anders Burman som var borgare i Piteå. År 1648 gav Lars och Mikael Björnsson pengar till kyrkan efter föräldrarna.
Ingen av sönerna stannar på gården och en måg tar därför över gården.
Östen Eriksson ägde hemmanet 1631-1650 . Mantalet var 1632-16 42 på 1/2 mantal och 1650 på 15/32. Skatten var 1645 på 4 tunnor. Östen Eriksson var sannolikt måg till Björn Olsson och gift med antingen Britta eller Anna.
Sonen Per Östensson ägde gården 1649-1675. Mantalet var 1654 15/32
Sonen Olof Persson (— 1678) ägde gården 1678, och gick samma år ut som soldat och dog i Ripa, Åhus, Skåne.
Sonen Per Olofsson ärver gården och ägde den 1692-97. 1695 fanns det på gården två hösten, nio kor och 11 småkreatur. Skatten var på fyra tunnor och mantalet 7/16
När Per dör 1697 gifter sig änkan men Olof Nilsson från Norrlångträsk 1 och han äger gården 1699-1725.
Nils Olofssons ansågs varav en flitig hemmansbrukare, skriver Lundström, och hade 1749 samma villkor som hemmanet Burvik nummer 5 dvs tre tunnors utsäde, en häst, åtta kor och åtta småkreatur- Mantalet var på 1/2 skatte.
Mågen Anders Johansson, gift med Nils Olofssons dotter Karin Nilsdotter, tar över gården, som är på 1/2 mantal, och i nästa generation står det att Anders Johanssons son Johan Andersson äger hemmanet – åren 1785-1809.
Johan Andersson och hans fru Anna Greta Larsdotter, från Myckle 9, hade nio barn, bland annat Anders (1785-1867) och Lars (1790-1823/drunknade) De delade hemmanet när de tog över efter fadern år 1809
1820 ägs Bureå 7 av Anders Johansson och Lars Johansson.
1844 ägs Bureå 7 av Anders Johansson, 1/4 mantal och fd soldaten Isak Andersson Wikberg från Yttervik, gift med Greta Stina, syster till Anders.
Vid laga skiftet 1847/48 markeras Bure 7 i två delar. På Bureå 7:2 (1/4 mantal) som ägs av Anders Johansson finns tre tomter markerade, bland annat dagens N. Ågatan 44. Den andra delen, Bureå 7:3 (1/4 mantal) ägs av Isaac Wikberg. Ev. är gårdsplatsen idag Jägargatan 17 och ligger i så fall inom synhåll för den ursprungliga gårdsplatsen från 1601.
1850 står Anders Johanssons son Olov Andersson, född 1816, som ägare till 1/4 mantal, Samma sak gäller den andra hemmansdelen. Där har Johan Isaksson Wiklund tagit över efter fadern Isak Wikberg.
1854 delas Anders Johanssons hemman och 1/8 mantal tillfaller Anders Andersson (Bureå 7:5) och 1/8 mantal tillfaller Olof Åberg (7:4)vilket är den del av Bureå 7 som sedan Johan Nilsson Nyström från Lidlund i Jörn köper sista dagarna i december 1880.
Pär Lindström, mars 2019
Min pappas farmors far hette Gustav Nilsson(1818-1869) från Lillkågeträsk. Han hade en bror, Nils, vars dotter gifte sig med en man från Pärlström i Jörn, Jonas Nilsson.
Denne Jonas hade en äldre bror, Johan Nilsson Nyström.